Vi har tagit fram en följetång där du under fem torsdagar kommer få följa lantbrukaren Dan Waldemarsson och höra hur han resonerar kring följande frågeställningar:
- Varför är satsningen på flytande biogas så viktig för gården?
- Vad innebär det rent praktiskt att uppgradera och förvätska gasen?
- Vad betyder det att lokala transporter skulle kunna tanka bränsle från gården?
- Hur ser Dan på investeringens betydelse för lantbrukets lönsamhet?
- Hur ser framtidsvisionen ut för biogas på gårdsnivå?
På Långhults gård utanför Habo finns Biofrigas första anläggning på plats. Lantbrukaren Dan har arbetat med biogas i 15 år, och tog över gården efter sin far år 1987. Gården består av 350 ungtjurar som resulterar i 70–80 ton kött per år. Hela gårdens storlek ligger på 140 hektar, inkl. Arrende, där Dan odlar foder till djuren.
Gårdens nästa utvecklingssteg är att uppgradera och förvätska gasen så att den kan användas som fordonsbränsle. Ambitionen är att på sikt kunna försörja tunga transporter i närområdet med lokalt producerad flytande biogas. Ett konkret exempel på cirkulär och närproducerad energi. Från mockan till tanken, helt enkelt!
Vad innebär det rent praktiskt att uppgradera och förvätska gasen?
Själva grunden i verksamheten förändras inte, rötningsprocessen fortsätter som tidigare. Gödseln bryts ner och producerar biogas, precis som den gjort i många år. Det nya är att gasen inte längre i första hand används i sin nuvarande form, utan i stället uppgraderas och kyls ner till flytande.
Det innebär nya tekniska utmaningar. När gasen leds bort från el- och värmeproduktionen påverkas energibalansen på gården, samtidigt som nya flöden uppstår.
- Vi plockar bort gas från det flöde som tidigare gick till el- och värmeproduktion. Då måste vi hitta andra lösningar, säger Dan.
En sådan utmaning är värmen som uppstår vid nedkylningen av gasen. Den finns där – men i temperaturer som är svåra att använda effektivt.
- Det blir ganska mycket värme, men vid för låga temperaturer. Den är inte helt enkel att ta tillvara på, säger han.
Samtidigt återstår flera frågor kring drift och underhåll. Hur mycket arbete anläggningen kräver i vardagen och hur självreglerande den kan bli är ännu inte helt klart.
- Det stora frågetecknet är hur mycket handpåläggning som behövs och hur mycket underhåll det blir. Det vet vi först när vi har mer driftserfarenhet, säger Dan.
Anläggningen är fortfarande under utveckling, men riktningen är tydlig: att ta ett steg upp i värdekedjan och omvandla biogasen till ett mer högvärdigt drivmedel.
Häng med oss i följetången och läs nästa torsdag om hur Dan resonerar kring betydelsen att transporter kan tanka lokalt bränsle på gården.
